Faaaaast

Jag använder ju inte denna bloggen så ofta. Ganska dumt, kanske..
Jag vet inte. Tvätten är nog klar för längesen. Men det är en dag imorgon också.

Inga hemligheter

Nä, jag kan väl lika gärna berätta för er att denna finns också.
Så varsågoda här kommer min första blogg. Gå tillbaka i tiden å se vad jag gjorde då.

Kyyyyligt!

Det är kallt här. Jag funderar på att kila till sängs. Fast jag kom på att det funkar inte, jag har ju en tvätt i källaren som ska hängas upp senare.
En varmblodig karl hade inte varit fel att dela säng med..
Nä, nu ska jag tvinga Blunder komma hit å slänga en massa stenar i ögonen på mig.
Eller jag ska iallafall lägga mig i sängen å länga efter helg! Notera lite funderingar å tankar, minnen å lite till. Hoppas nu inte datorn brinner upp bara. Pju.. Nene, undra när tvätten är klar. Undra om katten är dammalergiker. Hon nyser ibland.

Ska lyssna på konstig musik också, sån musik som får mig att bli konstig å bara längta iväga mitt liv.
Nu har jag redan börjat spana i musiken på Spotify. Jösses!

Huh! Jag längtar alldeles för mycket. Dum som jag är. Det blir inte bättre än såhär. Men det blir snart annorlunda, snart. Alldeles strax. Hoppas jag.
Men vad ska jag göra? Det är långt iväga. Jag får vänta. Aaahh, nej Anna. Inte vänta! Du har väntat tillräckligt i ditt liv! Ja, det har jag. Jag satt hemma hela helgerna å väntade på att Henrik skulle höra av sig när jag visste att han inte skulle göra det. Hela tiden väntade jag på honom. I onödan.
Jag ska inte vänta längre, jag ska inte längta mer. Jag ska skaffa mig ett passhelvete å fly landet till hösten. Hur låter det? Som en finfin idé. Ingen resekamrat än, men det fixar sig väl. Annars får jag väl åka själv. Det klarar man väl.
Jag ska bara finna mig tiden att skaffa mig ett pass, det sägs att det är lång väntetid på dendära saken. Det bästa hade varit om jag hade kunnat fixa allt nästa vecka, då har jag en bil jag kan köra en massa med. Henrik ska ju till fjällen på lördag.

Jag kan ändå inte låta bli att längta. Längta på något som jag hoppas på.

Nä, nu ska jag ner till tvätten sen kila till sängs. Antagligen med datorn bredvid mig.

Onsdag!

Mitt i veckan! 8 timmar kvar att jobba.
Funderingarna kvarstår fortfarande om jags ka flytta till helgen eller vänta tills nästa. Grejen är ju att jag kommer om jag flyttar till ett ställe som inte har intetnet. Jag tror jag väntar. Kanske jag kan få tag i nyckeln så jag kan få komma in å mäta så jag kan köpa mig ett köksbord å två stolar eller nåt.
Ja, disken är diskad nu iallafall. En maskin med 60 är i källaren. Jag sitter utan glasögon så jag hoppas jag skriver tillräckligt rätt för att ni ska kunna läsa det.
Jag var hos doktorn innan idag också. PUH! 1305 kronor, men nu är jag redo för äventyr :) Tjihoo!

Nu ska jag nog ta mig ner till Maxi för att handla lite nödvändigheter.


Tji!

(Snart är det helg :D)

Snäll/elak?

Ja, vem är det som är snällast? Vem är det som är trevligast? Dumma jävel.
Nu ska jag gå å duscha å sen lägga mig med blött hår så jag kommer ha ett jävla knullruffs i skallen imorgon. Härligt och sant.

Jag tänker inte vara trevlig nåt mer iallafall. Jag får ju ändå inget tillbaka.

Huh!

Jag har packat en massa. Packat ner det mesta av mitt i flyttlådor. Det enda som saknas nu är flytthjälp till helgen. För jag känner att jag inte är så duktig att jag fixar att bära en madrass, soffa och en byrå alldeles själv. Annars får jag väl flytta in allt smått i lägenheten, allt jag kan bära å sen vänta på att någon kan komma å hjälpa mig.
Idag blir det jobb, 8 timmar. Slutar 21.

Jag å katten hade det mysigt innan vid 9 när vi vaknade.





Jag längtar tills jag är ledig. Imorgon ska jag till doktorn. 1300 spänn, tjihoo!

Jag håller mig här

Jag har funderat lite. Å jag känner att jag stannar här för en stund. Jag har hållt på att packa lite. Packa ihopa lite köksgrejer som inte är mina. Jag vill ha helg nu, jag vill flytta. Jag vill ha något eget.
Allt bubblar inom mig. Alla känslor och tankar far runt som om jag vore en rallybana inom mig.
Jag tycker om när det är helg. Jag tycker om helgena ibland. Dom är så fina. Det händer fina saker på mina helgen.
Nu är allt så långt borta, alldeles för långt iväg.


Jag läste igenom lite som jag skrivit tidigare i bloggen, hittade bilder jag letat efter å lite sånt.
Jag vill inte ändra på något som jag gjort. Det finns väl ingen mening med att ångra sånt man gjort. Det går inte att ändra ändå. Varför haka upp sig på det då?
Kanske jag ångrar saker jag inte gjort. Saker jag inte sagt eller tagit hand om.
Jag trivs bra här, men jag hade kunnat göra allt på ett snyggare sätt. Allt bubblar. Jag vill en massa saker.

Jag längtar tills jag har mitt eget, nu lever jag bland en massa flyttlådor å ett kaos. Jag ska försöka flytta till helgen. Blir det inte i helgen så ska jag absolut flytta helgen efter.




Jag har glömt hur det känns. Nu ver jag hur det känns. Vilken härlig känsla..

Påatt igen!

Nu jädrans ska jag ge denna bloggen ett lyft. Med tanke på att få känner till denna bloggen så kan jag kunna skriva lite mera än vad jag kan i den andra bloggen.
Så efter jag diskat så ska ni få ett nytt inlägg av mig. Huuu!
(jag får väl se till att bättra på denna sidan också)

Imorgon = Götet :)

Imorgon kör vi (jag & Henrik) till Göteborg :) Hihi.
En liten tur till Liseberg och åka karuseller och tilla på Carl-Einar Häckner och sen lite Universeum och sen samma långa resa hem igen på Lördag.
Jag hoppas iallafall att det blir en mysig helg :)

Välkommen Idioti

*Poff* You're gone, forever. Som en liten Disney-film. En snäll-dum trollkar kommer och säger: du är dum och är inte gjord för denna värld, ett, tu ,tre försvinn din faan.
Och sen kommer man till en fantasi-värld där det inte finns en enda ond tanke.
Det skulle varit en värld för mig, där alla onda och dumma ord inte existerar.

En värld där alla flickor är prinsessor och alla killar är grodor tills prinsessan hittat den hon vill ha och pussar på den och då blir han en prins.
Alla rider runt på vita fina hästar och allt är som mitt pussel.



Om man kan studera lite skriv-teknik och skiva en bok. En bok om hur man vill ha det. Om hur man trodde allt skulle bli men inte blev.

www.aftonbladet.se

image245



Alla reagerar vi med bestörtning över fallet med Engla och hennes öde. Aftonbladet bevakar utredningen för fullt och alla nyhetsartiklar om fallet finns under en samlingsajt, http://www.aftonbladet.se/nyheter/engla/.

Just nu sprids uppmaningar genom bloggar, e-post och sms att ikväll kl. 21.00 tända ett ljus i fönstret. Jag tänder ett. Gör du?

1/3-08

Att älska och bevisa det är väldigt viktigt.
Nu vet jag.

Tillslut är tiden inne då man inte hinner med sånt. När allt går så fort. Alldeles för fort. När man vill få tatueringen att fungera, så man kan trycka på rewind och ändra på någonting, eller uppleva något igen.
Jag tror det finns många som vill att min tatuering ska fungera.

Jag är här, jag vet hur det känns. Lyssna på mitt enda råd, ni kommer aldrig ångra er.

image201

En sak

Kom och tänka på en sak när jag såg en bild som jag laddat upp på Garaget.org.

Det var på Kalle (502488).
När jag tittadepå bilden så kände jag i mina händer, hur hans mule kändes, hans man och hans päls.
Han ville aldrig gå in för att bli bostad och komma ut på en runda i skogen tillsammans med Tita eller Chicco, alltid ville han bråka med mig och sprang runt som en struts i hagen. Tillslut gav jag upp.
Hans sadel som var det obekvämaste jag någonsin suttit på och alla dessa extra inlägg man var tvungen att ha under sadlen för att han inte skulle få ont, allt för att han var min älskade Kalle.
Hans benskydd som jag hade problem med att få på rätt håll och hans knäskydd, allt för min Kalle.
Min hjälm som inte var så himla säker, knäppningen var med kardborr.
Jag kommer ihåg allt, den gången jag trillade av hans rygg för första gången, första gången jag visade honom vår trädgård med alla äpplena i träden. Den gången jag bara ville mysa med honom och första gången jag sadlade honom, när han svimmade. Jisses.
Hans ludna öron och fina ögon. Jösses vad jag saknar honom nu.

Känna hans mule, käkben och sen gå vidare ner mot manken, ryggen och svansen. Att bara få dra min hand på honom igen.

Jag vill kunna se honom en gång till, en enda gång till. Så jag iallafall har en chans att säga hur mycket han har betytt i mitt liv och att säga hejdå, som jag inte fick chansen till. Min älskade Kavaljer Novac.



image97

RSS 2.0